Alla har vi några band eller artister som vi mer än något annat skulle vilja se live. Låtar som vi vill dansa och sjunga med till allt vad vi kan, för vi kan alla texter utantill och har älskat varenda låt i flera år och vill få uppleva den där "äkta" känslan. Dessa är mina sådana favoriter:
Blackmore's Night upptäckte jag för trehundra år sedan ungefär, och fortfarande kan jag inte bli annat än trollbunden av deras underbara musik. Gruppen består av gitarristen Ritchie Blackmore (fd. medlem i bland annat Deep Purple) samt hans fru sångerskan Candice Night, och himmel vad bra de är! Candice måste för övrigt vara en av de vackraste personerna som någonsin existerat. Under a violet moon är enligt mig deras allra bästa låt och HÄR finns en alldeles underbar liveversion av den. Fick jag se dem live om så en endaste gång skulle jag dö glädjedöden rakt igenom hundra gånger om!
Emilie Autumn går inte att beskriva i ord. Har velat se henne live i så många år att det känns som en enda lång evighet av väntan. Hon har inte en enda låt jag tycker illa om, är vackrast i universum och har de mest makalösa liveframträdandena jag någonsin sett maken till. Att det väntas en ny skiva gör mig ju inte mindre exalterad heller. Att välja ut en favorit bland hennes låtar är stört omöjligt, men det HÄR gör mig alldeles knäsvag.
Bat for Lashes alltså hur fin får man vara? Natasha Khan sjunger så makalöst fint och är så förbaskat söt att det inte går att slita blicken från henne. Hennes musikvideor är dessutom alldeles fantastiska, lätt de snyggaste jag någonsin sett. Daniel är hennes allra bästa enligt mig, och HÄR hittar ni videon.
Nu får ni berätta mina fina läsare, vilka skulle ni helst av allt vilja se live? <3
Igår for sminket och färgglada kläderna på, för nu var det dags för Malmöfestival med finaste Kajsa!
Det var soligt och fint och så galet mycket folk så ni anar inte! (Eric Saades fel, helt klart). Vi köpte varsin HappyMeal och skrattade åt smurfarna man fick med.
Sen försökte vi ta oss förbi alla helgalna fans till ovan nämnda pojk, åt churros och besökte Metros tält där vi fick gratis tatueringar och fotades till en streetstyle-tävling! Heja!
Sedan smet vi iväg för lite mysmusik borta hos Jenny Abrahamson
Och i väntan på nästa artist hittade vi Sydsvenskans tält och målade litegrann (gratis är fint vet ni!)
Lisa Miskovky var helt sen (?) så vi hörde tyvärr bara ett par låtar innan det var dags att bege sig mot -
- September!
Hon var verkligen helt strålande glad och hade finaste paljettbyxorna någonsin!
Underbara bakgrundsdansare hade hon också, blev avundsjuk ända in i benmärgen
Så där stod vi och hoppade, sjöng med, gnällde över hennes klädbyte och väntade som galna på Mikrofonkåt, och när den väl var slut kändes det väldigt bra att åka hem igen. Så med ömma fötter och ett lyckligt hjärta dök jag i säng inatt. Så himla fin dag verkligen!
Erica Svennblad, -11
Har återupptäckt kärleken till min fina ritplatta, därav mitt lilla försvinnande. Har suttit med den här i två dagar nu, och från att bara ha börjat som en slarvig kladd så blev jag faktiskt väldigt nöjd med den. Känner att inspirationen sakta kryper tillbaka nu när hösten börjar närma sig, för den gör ju faktiskt det, hur gärna jag än önskar sommar lite lite till. Men hösten är trots allt min favorit, så det blir nog bra.
(Imorgon ska jag förresten träffa en liten Kajs och se September i Malmö. Hur fint? Puss!)
Nu drar jag till den här mannen ett par dagar för att hångla. Är tillbaka igen på söndag <3
Sitter och lyssnar lite på en liten sneakpeak från en av Emilie Autumns nya låtar från den kommande skivan FLAG (fight like a girl) och kan ju bara säga att jag är lagom pepp på den skivan redan nu. Himmel och pannkaka säger jag bara, finns nog ingen bättre idol att ha än den kvinnan! Måste bunkra upp med varenda en av hennes tidigare skivor och hennes fantastiska bok innan den nya skivan släpps, vilket ju är om en hel evighet tyvärr, men ändå. Kan inte sitta här utan dom och samtidigt längta efter en konsert och nya skivan. Går icke för sig.
Nog om detta, har bestämt mig för att köra igång ganska snart med balsammetoden och alltså slänga ut både schampo och annat onödigt skit som man annars dränker i håret. Som ni ser på bilderna är mitt hår i otroligt mycket bättre skick än det varit på mycket länge, men det räcker inte. Vill ha tillbaka mina tjocka ostyrbara längder och de helt oslagbart fina korkskruvarna som mitt hår egentligen består utav. Just nu hoppar jag till och skriker rakt ut av glädje om jag lyckas hitta en eller två under en månad, när jag för två och ett halvt år sedan nästan drunknade i dom. Så allt vad kemikalier och skit nu heter ska slängas ut, och tvätt med ägg och bikarbonat och äppelcidervinäger och en egenkomponerad hårolja ska bland annat slängas in i vardagen. Lite klurigt kommer det nog bli i början, men det får vara värt ett försök i alla fall. Så så fort min lön dykt upp så blir det iväg på jakt efter mina olika ingredienser och ett sista-tvätten-schampo, och sen kör jag igång. Wish me luck!
f; weheartit, annars tyvärr okända
Idag vill jag bo såhär, med en man och en katt och ett gäng guldfiskar i en skål i badrummet. Det vore fint.
Ikväll saknar jag;
, att känna mig riktigt fin
, att ha långt och lockigt hår som inte går att tygla
, att sova tätt intill honom hela natten
, att vara liten och slippa oroa sig över viktigheter
, att vara frisk och ordentligt vältränad
, att ha tid och ork och lust till annat än bara måsten
, att vara inspirerad och ha motivation på riktigt helt utan att låtsas
, att ha en bröstkorg som inte är trasig inuti på tusen olika vis
, att bekymmerslöst drömma om framtiden och tänka att precis allting är möjligt
, att tänka att ingenting är så viktigt som att läsa de finaste sidorna i 'Phantom' om och om igen.
(inatt är allting lite jobbigt. andning och saknad och framtid. imorgon blir det nog bra igen)
f; här
Har åkt på världens dunderförkylning nu igen, vilket är så himla typiskt nu när jag äntligen är ledig igen. Öronen, halsen och näsan dummar sig, och givetvis i kombination med en enorm pollenchock och nya små familjemedlemmar i form av kattungarna Torkel och Balto, så har ju min andning lagt av en smula. Himla enerverande, men det går förhoppningsvis över inom några dagar.
Trots min förkylning är jag himla glad, för äntligen är mina tre veckors sommarsimskola avklarade, och jag måste få säga att lite stolt över mig själv är jag allt. När man får höra att man är oerhört duktig som tränare, att man borde bli lärare för att jag har så god hand med barn och när man lyckas toppa flera barns motivation från noll till tio på bara tre veckor; ja då känns det faktiskt väldigt bra i hjärtat. Jäkligt bra, till och med! Att ge så mycket av sig själv varje dag har varit riktigt tufft, och flera dagar har jag verkligen knappt orkat mig upp ur sängen när vädret har varit som sämst. Men när man ger så mycket av sitt hjärta och får mer än dubbelt så mycket tillbaka, då är det fanimej värt varenda sekund jag frusit och varenda lunch jag fått hoppa över. För barn är verkligen det finaste som finns, och när någon säger till en att man blivit deras stora idol, jag det finns nog inget som värmer hjärtat så.
f; okänd
Hade det varit en säg femtiofyra zombies jag vart tvungen att slakta idag, så skulle jag sett ut ungefär såhär just nu. Istället är det svarta moln och elaka vindar och kallt kallt kallt som jag står inför. Blir våtdräkten idag också. (Tre dagar kvar, tre tre tre, bara tre.)
Jag vill kyssa dina ögonlock, ett i taget, och sedan lägga handen på din bröstkorg och dra med fingertopparna över din hud. Känna dina hjärtslag du-dunk du-dunk, sluta ögonen, andas djupt och slumra tryggt mot din axel.
Jag älskar dig. Kom hit lite närmre.
Sånt som är lite fint kan bland annat vara;
Egengjord linssoppa
Fredriks tröja som jag sover i jämt
Blodgrape till frukost
Och mitt nya sällskapsdjur, Bosse.
tshirt h&m, shorts gamla som gatan, armband lindex
Lite söndagsflum framför kameran kan aldrig skada. Känner mig dock så ruskigt frustrerad över att min kamera inte alls vill som jag vill längre. En klant tappade min kamera i golvet på en fest för ett par månader sedan, och sen dess har den verkligen inte varit riktigt frisk längre. Och det känns förjävligt för jag har inte råd till en ny kamera, men samtidigt känns det hur bra som helst för nu måste jag verkligen ta tag i sparandet och se till att skaffa den där kameran jag faktiskt vill ha. Det blir alltså bättre, det blir alltid alltid bättre.
Mitt hår har förövrigt blivit ett sådär riktigt sommarblekt och nästan bomullsvitt rufs på senaste tiden. Känns himla bra då jag inte ens kämpat med att bli varken brun eller få håret blekt i sommar, det har bara kommit av sig själv tack vare jobbet. Så himla bra om jag får säga det själv. (Sista veckan nu hörni, sen flyger jag fri ett litet tag igen!)
Regn mot fönsterrutan och fin musik ur högtalarna och en längtan efter röster bland rum som ekar tomma och fingertoppar mot naken hud som solen kysst och hår som mest liknar korkskruvslockigt sockervadd och fyra askar pimpim utspridda över hela skrivbordet och långa ord helt utan mening och en önskan om kyssar bakom öronen och kärleksfulla smekningar och ensamhet som inte river på hjärtat och pianospel långt bortifrån som inte bara är på låtsas.
Finurligt kan man smila och låtsas det mesta. Som att kylskåpet är till bredden fyllt av jordgubbar och att det är fredag redan idag och att håret kanske är lite längre än det är möjligt och att han inte är så jäkla långt borta. Men sen väcks man av alarmet och tamejtusan det är ju faktiskt bara torsdag och kylskåpet innehåller bara pålägg och mjölk.
(Hur har ni det i värmen mina små finingar?)
